Kom hem från träningen för ungefär en timme sen och jag kan bara säga en sak: Jag är GALEN på min fot! 

Ja, för er som inte vet så fick jag en spricka i foten i november. I februari (långsamma läkare?!?!) kom läkarna till slut på vad det var för fel så då började jag med att gå på kryckor ett tag och sedan rehab-träna tills för två veckor sen. Då kändes foten nämligen helt bra och jag åkte med på Stockholmscupen med mitt lag. Det gick bra och jag kände inte av foten någonting. Sedan tränade jag på måndagen efter (förra veckan alltså) och kände att foten började göra ont igen. Tränade ändå på tisdagen och onsdagen men kände inte att jag klarade av att träna i torsdags eftersom det gjorde så ont.

Idag var det träning igen och i början kändes foten helt okej men sen gjorde det mer och mer ont, vilket slutade med att jag fick sitta och titta på istället för att träna. Alltså jag orkar verkligen inte med det här mer! Har redan varit borta från handbollen helt eller delvis i tio månader och det känns fullt tillräckligt... Jag är alltså lite smådeppig nu men förhoppningsvis blir foten bra redan till på onsdag då det är match som gäller om allt känns bra ;)



♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥